Uppdatering...

Idag har jag varit i Piedmont i exakt en månad!

I lördags spelade jag tennis med en kompis här i Piedmont. Det var hur kul som helst! Fast lite svårare än jag trodde.. Men det kommer att gå bra efter lite övning så :)

Min arbetstid i lördags var 12-22. Jag såg verkligen inte fram emot den dagen. Trodde den skulle vara jättejobbig, då jag skulle spendera dagen med resten av familjen... Och jag visste ju inte heller riktigt vilka mina arbetsuppgifter skulle bli, om jag skulle ta hand om ett, två eller tre barn.. Men det visade sig att det blev en riktigt bra dag iaf. Vid tvåtiden bad Camille mig att ta Aidan på en promenad i vagnen, för han behövde sova. Och han somnade innan vi ens hade gått 100 meter! :) Så då stoppade jag hörlurarna i öronen, och så tog jag en långpromenad upp för berget och njöt av solen. Det är riktigt jobbiga backar här, men man blir verkligen belönad när man kommer upp en bit och ser utsikten!
     

Jag gick ända till Montclair, det tog nog en timme tror jag. Där gick jag in i en stor affär (Rite Aid) som har allt. De har apotek, smink, toalettgrejor, lite mat, glass, godis, leksaker.. You name it.. Så jag strosade runt där med ett sovande barn i vagnen:) Och så sms:ade jag lite med syrran. Där inne köpte jag glass och lite nyttigt snacks. Sen gick jag ut i solen igen, och satte mig på en lite mur vid vägen för att äta glassen. Då sätter sig Aidan spikrakt upp, kanske kände han glasslukten..? hehe. Där satt vi iaf ett tag och åt lite, och kollade på folk. Sen gick vi hem samma väg som vi kom. Nu blev det neråt hela vägen hem, och vi kom fram vid halv fem tiden ungefär. Hemma hade de andra dekorerat huset med pumpor, spindelnät, häxor, spöken och alla möjliga andra halloween-saker!

På kvällen skulle föräldarna gå ut, så då satt jag barnvakt. Det var väldigt enkelt, jag gav dem mat, de satte sig framför TV'n. Klockan sju skulle Aidan sova, och det var inga problem, han somnade på en gång. De äldre syskonen kollade på Lilla huset på prärien och kom i säng vid niotiden. Det var heller inga konstigheter, annat än att Connor var lite rädd att somna ensam, så jag satt vid hans säng tills jag hörde de välbekanta djupa andetagen.

På söndagen åkte jag in till SF vid tiotiden, för det skulle vara en au pairträff för alla au pairer i SF-området, vilket är ca 400!! Vi grupperade oss om fyra och fick en bok med uppgifter vi skulle utföra, t ex: hämta ett kvitto från ett hotell i området, fixa en mugg från Starbucks, ta ett kort på gruppen och en gatumusikant, visa upp en BART-tidtabell, osv.. Vi fick två timmar på oss, sen skulle det vara redovisning och prisutdelning. Vår grupp tog inte tävlingen på blodigt allvar, utan njöt av att gå runt i SF och se oss omkring, och om vi gick förbi något vi behövde så skaffade vi oss det.. Jag tycker två timmar var för lite, SF är ju stort! Hade varit roligare om vi hade fått hela dagen på oss! Men det var kul att träffa de andra svenskarna som jag lärde känna på au pair skolan i NY igen!

 Anna, Johanna och Sara.

 Här smakar jag och Kirsten på Strawberry and Cream från Starbucks, som svenska Anna introducerade oss för. Underbart god!! :)

 Tre svenskar och en dansk: Kirsten, Josefin, Anna och jag.

Efter prisutdelningen visade jag och Kirsten norska kyrkan för de andra, och sedan tog vi oss in till Union Sqare och strövade omkring där lite. Och så gick vi till Nordstrom för att hitta något trevligt ställe att äta på, Kirsten köpte gudomligt snygga skor och jag hittade ett par nya solbrillor!

 Kirsten och jag visade de andra hur det gick till att åka Cable Car! :)

Sen sa jag och Kirsten hejdå till Anna och Josefin, för de skulle åka hem (det tog hela en timme med deras tåg! Jag tror vi är lite bortskämda som kan vara inne i SF på 20 minuter...).

Jag och Kirsten kollade i lite mer affärer, men sedan försökte vi hitta ett någorlunda lugnt ställe för jag skulle ringa ett viktigt samtal. Vi hittade Burgerking, där var det ganska folktomt.. Samtalet jag ringde var till en ev. ny värdfamilj! De bor i Livermore här i utkanten av SF. Tar dock en timme att komma dit, men ändå! Kunde vara värre lixom:) De har tre barn; 6, 4 och 2.. Vi pratade ett tag, och de verkade väldigt trevliga och easy going som man säger.. Jag fick prata med båda föräldrarna. Samtalet varade i ca en timme, sen frågade jag hur de tyckte att det verkade, om de behövde diskutera saken mer. Och gissa vad mamman sa: No, I think this sounds like a good idea, and you made Scott (hennes man) laugh, so I say that we go for it! Så jag ska flytta till Livermore på måndag!! Kan ni fatta att jag hittade en ny familj häromkring?? :D De verkar jättebra, och vill gärna ha mig som en del av familjen, att jag följer med dem på aktiviteter och utflykter de gör osv... Underbart! Det enda tråkiga är väl att jag inte kan träffa Kirsten, Gaby eller Nadine på kvällarna längre, det blir nog lite långt... Utan det får bli på helgerna! De helgerna jag inte är med familjen förstås... Men jag behöver inte jobba på helgen iaf! Det tycker jag låter bra, hihi:) Hoppas det finns gott om au pairer i området, som jag kan lära känna!

Nu ska jag bara jobba fyra dagar till här (dock ganska långa dagar...), sen kommer Kirsten och hämtar mig på torsdag kväll och så bor jag hos henne över helgen. Det blir bra :)

När samtalet var över var både jag och Kirsten uppspelta, så då lekte vi med våra kameror och hade jättekul :) (Det hade säkert gästerna runtomkring oxå, som såg oss...)

                                          
Tack före en toppendag, Kirsten! :D



Puss o kram//Carin

Bilder

Här kommer ett blandat urval av bilder:







Här ser ni proffsets bowling-teknik! Hehe ;-)


Visst är de fina?




Jag och Rikke, på väg till den norska kyrkan.


Backe upp och backe ner...






Den berömda blomstervägen! (eller vad man nu kallar den, hihi)




Golden Gate-bron!




Här finns det oxå getter, far! :)

Nu ska jag väcka Aidan och så ska jag bada honom..

Puss o kram//Carin

Fredag

Idag var det väldigt skönt med sovmorgon, fick sova till elva :) Fast jag gick upp tio i alla fall, för det var en tjej här och städade huset, och jag ville ju få mitt rum städat oxå :)

Näg jag gick ut i köket såg jag en fin lista från Camille, med dagens arbete. Så här löd den:

Please pick Aidan up (only Aidan) at 1 pm, please be sure you ar on time, fee is $5/min if late. - Bring him home after school to play so you can get the laundry done, thanks.
The playroom upstairs was left messy - you will need to be sure the toys are put away at the end of your shift whenever you work.
Gleysi will be changing the beds. You will need to do all the kids laundry from the beds and have it folded and put away.
When you go out at night and use your code to turn of the alarm, please turn it on again when you leave and when you return. The alarm is on for the safety of the children - Im sure you understand.

Trevlig litet brev, eller hur. Men för det första: jag vet att jag lekrummet var stökigt igår, för Aidan var där och rivde fram saker. Men jag hade ingen möjlighet att städa upp det igår, för jag var ensam med honom hela dagen, och om jag hade gjort det med honom i släptåg, hade det bara blivit värre! Men det verkar ju inte Camille förstå... Jag skulle väl gjort det utanför min arbetstid förstås...

Och för det andra: huslarmet har varit avstängt i minst en vecka, och det är ingen som har talat om för mig att vi ska ha det igång igen. Och det var första gången jag kom hem sent, och jag ville inte testa sätta igång larmet, och råka göra fel så att de väcks av världens signal! Jag lovar, att då hade allt blivit tio gånger värre...

Nä, inte ens ett litet "Hej" eller "have a nice day" får man ens.. Bara kritik och klagomål.. Jag gör ju allt hon ber mig om, och ändå blir hon aldrig nöjd...

Men mitt humör steg avsevärt när jag gick och hämtade Aidan iaf. Jag måste erkänna att jag var lite orolig, över hans reaktion, eftersom det var första gången jag skulle hämta honom alldeles själv. Men han kom till mig och gav mig världens kram! =D Då sjönk stenen från mitt bröst och det blev lite lättare att andas igen!

Just nu ligger Aidan i sitt rum och sover, han var så trött att han somnade på väg hem! Tyvärr hade jag inte vagnen, utan trehjulingen som jag brukar skjutsa honom på. Men tack och lov så satt han fast i spännremmar, så han inte ramlade av! Däremot trillade han fram och tillbaka, och huvudet rullade åt sidorna hela tiden. Stackaren.. Och så tog det hela 40 minuter att gå hem.. Det var en lååång promenad den här gången vill jag lova..

Det gav mig minnen från en gång när jag var liten och skulle åka motorcykel till Örebro med far. Den gången var det jag som var trött, så far fick hålla armen bakom mig för att jag inte skulle ramla av! Jag kan tänka mig att det var läskigt för honom...! :)
 



Puss o kram //Carin

Bad i poolen för första gången!

Alltså, varför tar man ens på sig jeans här i Kalifornien? Jo, min anledning är iaf att det är kallt inne i huset. Jag fryser på morgonen. Därför tar jag på mig jeans. Men när jag bara gått tio meter med Aidan på väg till parken, upptäcker jag mitt misstag. Dessutom hade jag tagit på mig en långärmad tröja utanpå linnet! Vilken idioti! Följden blir ju att jag svettas som en gris! Men jag har ingen lust att vända om, det är alldeles för omständigt med denna lilla tvååring. Det är bättre att bita i det sura äpplet och fortsätta. Väl framme i parken kavlar jag upp benen så mkt det går och kavlar ner strumporna istället. Fortfarande väldigt varmt. Men det går. Jag sätter mig i skuggan och tittar på när Aidan leker. Jag bestämmer mig för att i morgon ska jag minsann sätta på mig shortsen som jag inhandlat och endast använt ett par gånger.

Min arbetstid idag var 7-17. Hela dagen med Aidan. Det är de bästa arbetsuppgifterna tycker jag. Först får vi några timmar ensamma i huset, när resten av ligan gett sig av till jobb och arbete. Då leker vi en stund i lekrummet (vilket jag inte är så förtjust i, för barnen har alldeles för mkt leksaker för sitt eget bästa, och Aidan verkar inte leka så mkt, utan river mest fram saker, som jag sedan får plocka tillbaka), sedan läser jag lite (eller ganska många böcker faktiskt, flera gånger) Dora (hans favorit, som han aldrig kan få för mkt av!). När jag började bli trött på att läsa, letade jag fram henne på Youtube istället, så kunde han se några avsnitt där, hehe;-) Tacka vet jag internet! Men favoriten på dagen är iaf att gå till parken tycker jag. Där får man chans att vara ute i solen, och träffa folk, och Aidan kan leka med lite andra barn. Idag hade jag dock inte bestämt någon playdate, utan vi gick dit ensamma. Vi kom tillbaka till huset vid halv fyra tiden, då läste vi lite mer Dora, och så lekte Aidan ute på gården medan jag plockade ur diskmaskinen och städade köket lite. Sedan var det dags för hans bad. Jag har kommit på hur jag ska göra för att tvätta håret på honom utan att han skriker för att han får vatten i ögonen! Jihoo!! Första gången jag skulle bada honom var hemsk! :(

Efter min arbetstid tog jag och packade badväskan och cyklade iväg till poolen! Det var första gången jag var där! Ser ut som en vanlig simbassäng ungefär med en liten gräsplätt som man kan lägga sig och sola på. Tyvärr befann sig solen där bara 30 minuter. Sen var det för mkt byggnader och träd som skuggade mig. Synd :(  Måste åka dit tidigare på dagen någon gång. Men vid poolen träffade jag en ny bekantskap (hon som ev. skulle åka o campa i helgen, men det blev framskjutet) som undrade om jag ville hänga med till Stinson beach på söndag! Det var där jag var med Martin o Agnes. Så självklart ska man med! :) Eller förresten.. kanske inte.. Chattar just nu med Kirsten som påminnde mig om ett stort au pair-möte på söndag. Ett som jag inte fått någon information om alls.. Hm... Aja, vi får väl se hur det blir...



Nu ska jag hoppa in i duschen för snart ska jag ut o träffa Nadine! Tror jag...

Puss o kram //Carin

"Are you guys lost?"

Idag kom Kirsten och hämtade mig när vi båda slutat jobba. Hon får äntligen låna bilen så vi kan cruisa lite! :) Vi åkte till vårt favoritställe Emeryville, där vi började med att gå till IKEA och äta lite. Jag tog en kycklingwrap (som var alldeles för stark för att jag skulle kunna äta den!!) och en chokladmousse-kaka till efterrätt (underbart god!!). Kirsten var lite nyttigare, hon tog kycklingsallad och fruktsallad till efterrätt:) Sedan gick vi till kassan på första plan och köpte lite härligt äkta svenskt godis! Marabouchoklad och ahlgrens bilar, kan det bli bättre?? =)

Sen tog vi en promenad på stadens gator.. Tyvärr såg vi inte vår favoritpolis, hehe:) Vi köpte lite glass och satte oss i sköna stolar på torget och pratade och kollade på folk. Fast det var inte så många ute en onsdagskväll...

Just ja, Kirsten köpte Sex and the City the movie oxå!! Så på söndag ska vi ha filmkväll! :) Efter beachen förstås..!

Bilresan till Emeryvill tog ca 20 minuter. Resan hem däremot gick på 50... tack vare en dålig karta, samt att Kirsten hamnade i fel fil och var tvungen att svänga av motorvägen lite för tidigt... Det resulterade i en lååång omväg.. Men med hjälp av en karta jag hade i väskan gick det rätt bra iaf.. Men det roligaste var ändå, när jag föreslog att vi skulle följa efter en buss, som skulle samma väg som oss. Det tog Kirsten ordagrant och stannade även bakom den, när den stannade vid busshållsplatser. Det här märkte ju dock chauffören, så efter ett tag lade han sig bredvid oss, öppnade dörren (när vi befann oss mitt på vägen), Kirsten vevade ner fönstret och han frågade "are you guys lost?" Det var så pinsamt, så vi bara skrattade! Tillslut klämde Kirsten fram ett "yes". "where are you going?". Kirsten tittade på mig, kartläsaren, så jag fick svara "Piedmont". "Well, then you have to turn left here". Och det visste jag faktiskt, det var bara det att vi låg i fel fil! Det var tur att det inte fanns några trafikpoliser i närheten när de såg Kirstens fina sväng till vänster, från högerfilen! :) 

Ja ni, amerikaner är hjälpsamma.. Men det där var riktigt pinsamt, att han hade sett att vi följde efter honom..! :) 

Men nu ska jag ta och sova, för jag ska upp tidigt i morgon.. suck.. arbetstid: 7-17...
Ha en bra dag!



Puss o kram//Carin  

Nu har jag inte dåligt samvete längre!

Idag var jag i parken större delen av dagen med Aidan. Så underbart! Solen var brännande het idag, så jag borde inte ha tagit på mig jeans, utan kjol istället. Det ska jag nog göra i morgon, för det ska tydligen vara sånt här väder hela veckan!
I parken träffade jag en annan au pair som berättade att hon kände au pairen som jobbade i min familj innan mig (hon lämnade dem efter två månader). Hon berättade även orsaken till att hon valde att byta familj. Och det var samma anledning som mig! Hon gillade inte mamman, för hon behandlade au pairen dåligt, nästan mobbande! Så nu har jag inte ett dugg dåligt samvete att jag lämnar familjen utan au pair! För så här får man faktiskt inte behandla någon som kommer ända från europa hem till dem för att bo och jobba hos dem!

Igår var jag hem till en familj i Montclair som letar au pair, för att leka med barnen. Jag tycker faktiskt att det känns ganska bra. Jag skulle nog kunna jobba hos dem. Och det bästa av allt: jag kan stanna i the bay area och kunna fortsätta umgås med mina vänner! =) Så nu hoppas jag bara att det här löser sig till det bästa..

Det finns fullt med au pairer här omkring. Idag träffade jag en ny, som jag bytte nummer med. Hon bodde inte så långt från mig. Hon bjöd mig även med mig på en campingtur i helgen. Skulle va hur kul som helst! Men jag jobbar lördagkväll... Suck...

Nu ska jag joina familjen att äta lasagne...


---------

Uppdatering:


Emeryville. Ett underbart shoppingcentra, där man kan äta gott, titta på folk, gå på bio och shoppa!


Bowlingdags. Här ser ni silvermedaljören! =)


Mina nya skor kom väl till pass när vi skulle knata upp och ner för alla backar för att hitta till Norska kyrkan!


Det ser inte riktigt ut som en kyrka va? MEN vilken utsikt den har över vattnet, Alkatras och Golden Gate bron!! Tyvärr tog kamerabatteriet slut, så jag hann inte ta så mkt kort.. Men jag kommer få av min kompis snart =)


Här är svensken Frida och danskorna Kirsten och Rikki. Frida gör en bra insatts i bullbaket, medan Kirsten mest posar ;-) Och stackars Frida som inte ens hann smaka.. De blev gudomliga..! (Ganska komiskt, eftersom vi var i en kyrka, hihi ;-) )


Och mjöliga blev vi. Fast för vissa var det mer eller mindre frivilligt... hrm...

Puss o kram//Carin

Nu vill jag VERKLIGEN inte lämna SF!

Har haft en underbar dag idag. Började med att åka till Alameda och bowla med andra au pairer som har samma LCC (kontaktperson) som jag. Jag kom tvåa, wihoo:) Det var jag och Kirsten, samt en tjej till som inte var från Tyskland. De andra var det.. Så det var lite svårt att förstå vad de snackade om.. Men, men... :)

Efteråt åkte jag och Kirsten in till SF. Där åt vi lite, spanade på söta killar, och shoppade ett par skor som jag hade tittat ut förra gången jag var där. Det var ett par träningsskor (lr vad man kallar det). Iaf såna man kan gå i bra länge utan att få ont i fötterna, vilket verkligen behövs när man är i SF! Sen hann vi inte göra så mkt mer, för vi skulle ta oss till Norska kyrkan, där det skulle vara ett au pairmöte för skandinaver. Men OJ vad långt det var dit! Vi gick och gick och gick! Både upp och ner! Jag var helt slut när vi kom fram!

Vi var inte så många där, men mkt trevligt! Vi bakade kanelbullar och spelade biljard! Huuur goda bullar som helst!! Så komiskt att jag och Kirsten hade varit på IKEA dagen innan, och känt kanelbullslukten och blivit så sugna! :) Och jag vann i biljard... hehe :P

Sen var en av de anställda på kyrkan så snäll att han skjutsade oss till närmsta BART-station:) Annars skulle det oxå ha tagit en evighet att komma hem... 

Bilder får ni se snart!! Mkt fina såna, hehe:)

Puss o kram//Carin


ps. jag har inte fått nåt svar ang det där med strykningen av barnkläder än.. Några föräldrar finns det väl som läser det här...?

Aaj..!

Idag vaknade jag med ont i ryggen! :( Och jag som ska iväg och bowla med de andra au pairerna om ett tag... Kan jag få lite massage, tack..?

Vad skönt det är med en hel helg ledigt. Igår åkte jag till Emeryville och mötte Kirsten. Där gick vi omkring och shoppade lite. :) Har aldrig betalat så mkt för smink på en och samma gång förut... $76.. Ni får själva räkna ut vad det blir i kronor ;) Men jag blev nöjd iaf! Tyvärr hittade jag inga kläder..

Sen träffade jag även en ny potentiell värdmamma, som har två döttrar som är 1 och 3. Det positiva är att jag inte behöver flytta långt, om jag väljer henne.. Men det kändes inte 100, så jag funderar fortfarande.. Min matchning måste väl finnas där ute någonstans??

Nu ska jag göra mig i ordning för att gå till Nadine, som jag ska åka med till bowlingen :)

Puss o kram//Carin


Hmm...

Har man blivit för bortskämd, när man suckar när vädret på datorn visar 18 grader och molnigt...?




Apropå konstiga namn (som jag skrev om i ett tidigare inlägg...)

Jag, Kirsten och Nadine ska beställa varsin glass. Då måste man även uppge sitt namn, för att de ska ropa upp en när beställningen är klar.

Kassörskan: What's your name?
Kirsten: Kirsten.
Kassörskan: Excuse me?
Kirsten: Kirsten!
Kassörskan: Kiss?
Kirsten: Eh... Yes..

Varpå det står "Kiss" (=kyss, eller puss) på hennes kvitto, som hon ska visa upp för att få sin glass. Så hädanefter kallar vi henne Kiss! =D


Åh, vad underbart det var att besöka IKEA! Jag kände mig verkligen som hemma där jag gick runt bland svenska skyltar, köttbullar, pepparkakor och marabou-choklad! :)


Fick bara lov att ta kort på det här. Säger vi verkligen [hä dö]? :)


Nadine fyllde år den 18 september, så jag bjöd henne på glass!


Banansplit är heeeelt underbart! :)


Girls night out! :)

Puss o kram//Carin

Mailväxling pågår...

Arbetstid idag: 7-9 och 14.30-18.30
Ikväll: Emeryville med Kirsten och Nadine!! =D


Här sitter jag i godan ro och kollar mina mail. Gardinerna är fördragna för fönstret, men utanför hör jag plötsligt ett himla liv. Det låter som om det är kråkor eller skator precis utanför och leker. Så jag tittar ut. Men då visar det sig att det är en ekorre som sitter i en gren i trädet och pratar jättehögt! Men det låter precis som en fågel, jag har aldrig hört hur en ekorre låter förut! Och någonstans hör jag att en annan svara oxå, men den ser jag inte:) Här i Kalifornien finns det väldigt många ekorrar, och de är inte ett dugg skygga! Så nu när jag drar undan gardinerna och tittar ut på ekorren som sitter på en gren precis utanför, så sitter den fortfarande kvar och småtjattrar, trots att den ser mig!

Idag har jag svarat på ett mail från en mamma som bor i Montclair Village. Det ligger inte alls långt härifrån, typ 10 minuter med cykel (fast bara ett par minuter åt andra hållet, för då går det nerför! ;-) )! Det är där som jag har varit ett par gånger med Kirsten. Jättefint samhälle, eller by eller vad man ska kalla det! Det vore kanon om jag slapp lämna San Francisco området! :D Hon är hemma mamma och har en man och två döttrar i åldrarna 3 och 1. Så nu ska vi mailväxla lite, och kanske träffas på lördag, så får vi se vad som händer.. Wish me good luck!

Puss o kram//Carin

Just some pictures...




Nu är det shopping som gäller :)


H&M is MY store! :P


Did I tell you that I live in the fog-city? ;-)


Upp och ner, ner och upp...









Puss o kram//Carin

En dag till helg!

Man kan inte skylla Cultural Care på att vara långsamma iaf... Nu har jag plötsligt fått flera fiskar i nätet, hihi:) Men vi får se vart det leder. Jag vill ju stanna kvar i Kalifornien iaf.. Men jag vill ju inte ens lämna SF!! ;-(

Jag väntar på ett samtal ikväll.. Så vi får se hur det går..

By the way, Caroline och Aidan tyckte iaf att min "svensk-amerikanska" kaka var god! Yey!

Och så har jag lärt Caroline säga "jag vill spela spel", när hon nyss satt på min säng och spelade Mahjongg på datorn:) Hon är riktigt duktig på att lära sig nya saker, tycker jag! Men jag skulle påminna henne i morgon, så hon kan säga det till sina klasskompisar, hehe:)

Nu har jag en fråga till er som är föräldrar (både till stora och små barn). Och jag vill att ni svarar i form av kommentarer (eller mail för den delen oxå..). Strök (eller stryker) ni alla kläderna till era barn när de var små? Jag tycker faktiskt att det är lite överdrivet... Men det kanske bara är jag..?

Puss o kram//Carin

Misslyckad kladdkaka

Arbetstid idag: 7-17.
Arbetsuppgifter: Leka och ta hand om minstingen.

Minstingen har tyvärr lite svårt för att leka själv. Man måste vara med honom precis hela tiden, om man lämnar honom ensam en sekund vet man inte vad han kan hitta på..

Idag bakade vi två kladdkaka. Det var roligt! Han älskar verkligen att hjälpa till! :) Nästan lite för mycket i vissa fall ;) Men de hade tyvärr inte vanligt kakao, så jag tog drickchoklad istället. Men det var inte pulver utan chokladflagor. Men det skulle väl gå iaf tyckte jag? Men kladdkakan blev ju inte brun som den brukar. Den blev vit. Med vissa bruna inslag. Dessutom tyckte jag att det luktade mint. Då tittade jag mer noggrant på chokladburken, och det visade sig att det var mintchoklad. Jaja... det går väl att äta iaf. Men inte riktigt min favorit..

På eftermiddagen gick vi till en park ett tag. Och sedan har jag tagit hand om tvätten...

Vad händer i Sverige då? Hur långt har hösten kommit?

Puss o kram//Carin

Så var det bestämt...

I eftermiddags lagade jag mat till mig och barnen, och när vi satt alla fyra vid matbordet kom det här samtalsämnet upp:

Caroline: Carin, do you miss your home?
Jag: Yes, I do.
[silence and changing of subjekt. Jag visste inte vad jag skulle svara, för när Caroline frågade det, förstod jag att Camille måste ha berättat för henne.]

[Efter en stund återtar Caroline samtalsämnet]
Caroline: My mom told me that you are leaving us in two weeks.
Jag: Yes, thats right. Im sorry.
Caroline: It's OK...
[Silence]
Connor: Will you come and visit us after you have left?
Jag: You know, it's really far from where I live...
Connor: Yeah, but you know, if you want to, you are allways welcome.

Jag hoppas att barnen inte kommer att ta det allt för hårt att jag lämnar dem. De har ju trots allt haft en annan au pair, som lämnade dem efter två månader. Men jag och Camille bestämde oss för att vi skulle säga att jag skulle åka hem för att jag har för stor hemlängtan. Ingen av oss vill ju såra barnen.


Stora nyheter

Ja, det har ju hänt lite sen sist om jag säger så... Att vara au pair är både upp och ner, men på sistone har det faktiskt varit mest ner tyvärr... Jag trivs inte alls med den här familjen. Mamman får mig att bara känna mig fel och ivägen.. Och så kan jag bara inte ha det i ett år. Idag var min LCC (kontaktperson) här och träffade mig och min värdmamma, och efter ca en timmes diskussion bestämdes det att de skulle leta efter en ny au pair, och jag skulle försöka hitta en ny familj. Den här värdmamman är verkligen knepig. Allt hon säger är lag, och hon har alltid rätt. Så hennes syn på det hela är att jag är på dåligt humör och inte sprider någon glädje till barnen, samt att jag inte har tillräckligt med tålamod med hennes barn. Min syn på det hela är å andra sidan, att jag inte klarar av värdmamman. Våra personligheter går bara inte ihop. Om jag bara hade haft en värdfamilj som jag tyckte om, och som var trevliga och stöttade mig, så hade bråkiga barn inte varit något problem. Då hade jag klarat det. Men nu är det så här, att jag har inget pokerfejs. Om jag inte mår bra, eller är olycklig, så syns det på mig. Då kan jag inte gå runt och låtsas om att jag är jätteglad och allt är frid och fröjd.

Men jag ska iaf stanna kvar här i två veckor, så jag inte lämnar familjen helt utan tillsyn. Och förhoppningsvis får de en bra, eller iaf bättre bild av mig, innan jag åker. Jag hoppas bara att jag klarar av de här två veckorna! Det behöver jag förbön för!

Jag har iaf underbara vänner här. Speciellt en tjej som jag har pratat mycket med. Utan henne skulle jag inte klara det! Och hennes värdfamilj är helt underbar och vill verkligen ställa upp! Så jag har iaf ett ställe att komma till, om jag inte står ut här längre:) Tack tack tack! Känns skönt att veta att hon finns!

Ikväll ska jag laga flygande Jakob till barnen. Det blir spännande! Hoppas de gillar den! Föräldrarna ska bort ikväll, så jag ska lägga barnen. Hoppas att det går vägen!

Puss o kram//Carin

Nu är jag lättad

Jag pratade med min hostmum idag, och det visade sig att de flesta av våra (mina?) problem bestod i missförstånd... Det är verkligen större kulturskillnad mellan sverige och usa än man kan tro.. Det som man tar som självklart, är inte alltid självklart för dem.. Eller tvärtom.. Till exempel så har mamman gått och trott att jag har varit ledsen eller haft hemlängtan, bara för att jag inte har lett med hela ansiktet hela tiden.. Det gör dem. De är glada utåt, alltid. Och det kan jag bara inte vara.. Det är något som de måste lära sig.. Det är ju inget mot dem lixom..

Ikväll gick föräldrarna ut på restaurang, så då fick jag ta hand om läggningen. Det har faktiskt gått väldigt bra måste jag säga. Tack för det... Det blev kanske lite sent för barnen, men det blev inget bråk iaf...

I morgon ska jag följa med och handla lite mat, så att jag kan laga lite middag oxå.. Det är verkligen nåt jag saknar... Och sen ska jag spendera lite kvalititetstid med Connor, så att vi lär känna varandra...

Nu ska jag sova. Klockan är bara 22, men den känns mycket senare...

Puss o kram//Carin

I miss my family and friends!

Dagen började ju så där, och inte blev den bättre heller...

Det var iaf skönt att jag hade några timmar ledigt mitt på dagen, då jag kunde ta en promenad och bara vara för mig själv. Men eftermiddagen med barnen.. jag säger bara det... Aidan går bra.. men de andra två vägrar lyssna på mig, ignorerar att jag pratar med dem, kan absolut inte fokusera på en sak... Jag vet inte om det här är någon bra idé.. Måste prata med Camille i morgon.. Kanske måste jag hitta en annan familj, eller helt enkelt åka hem.. Just nu vet jag ingenting..

Höjdpunkten idag var iaf att träffa Kirsten! Vi hade kul, det är en härlig tjej! Vi åkte till Emeryville och såg Batmanfilmen The Dark Knight. Den var väl så där.. Tyckte den var ganska tragisk faktiskt.. Hände för mycket tråkiga saker. Men han som spelade Jokern, gjorde rollen väldigt bra iaf!
Efteråt gick vi till Barnes & Nobles Booksellers. Det är en stor, stor bokaffär som det även finns ett café i. Så där kan man sitta och läsa, medan man fikar! Hur mysigt som helst! Det fanns sköna soffor och fåtöljer att sitta i:) Och tänk att de har öppet till elva på kvällen..

Resan hem var ju en saga för sig.. Kirsten fick skjuts av sin hostdad som kom och hämtade henne. Han är snäll han. Själv tog jag bussen. Som visade sig endast gå till Downtown Oakland. Så där stod jag vid midnatt i Oakland centrum bland massa uteliggare och annat löst folk! Inte det roligaste och tryggaste stället direkt! Dessutom höll mitt telefonbatteri på att ta slut, så jag var orolig att jag inte kunde ringa efter taxi. Men tack vare Kirsten (via telefon) så fick jag tag på en taxi till slut iaf.. Men allt krångel var ju inte slut där... Men nu orkar jag faktiskt inte skriva om det, för jag blir så deprimerad.. Nu måste jag sova, och hoppas att både jag och barnen vaknar på "rätt sida" i morgon...

Nu behöver jag verkligen en kram!

//Carin

fuck fuck fuck fuck...

I cant take this anymore...!

Friends bloopers

Alltså, det här klippet är helt underbart!! Hehehe:)

Talande trafikljus är inte att leka med

Nu har jag precis kommit in från en promenad. Jag ska snart sätta igång med strykningen. Jag försökte mig på att gå samma väg som jag gjorde igår med Gaby. Det visade sig vara totalt omöjligt! Dels på grund av att det var mörkt när vi gick igår, så det är svårt att komma ihåg några landmärken. Men till största delen beror det på att vägskyltarna, gatorna och kartan är helt omöjliga! De stämmer ju inte överens! Gatorna snirklar sig fram upp och ner, och vägskyltarna sitter snett, så det är inte lätt att veta vilken gata som har vilket namn, och på kartan kryllar det av gator så det syns inte vilket gatunman som hör till vilken gata där heller! Suck! Men jag kom iaf tillslut fram till Montclair Village och hittade en liten mexikansk restaurang där jag bestämde mig för att äta lunch. Jag beställde en Wet Burrito. Har ni någonsin beställt mat i USA? Det är inte bara att beställa det som står på väggen, utan därtill kommer tusen frågor; vilket slags kött: kyckling, fläsk eller nöt? Vilka bönor: vita, bruna, eller nån sörja... Vilken sås? Osv... Man måste verkligen veta vad man vill ha...


När jag var ute och gick, kom jag att tänka på en händelse igår, och då gick jag och skrattade för mig själv! För igår blev jag livrädd för ett talande trafikljus! Vi gick längs vägen, jag och Gaby, på en smal stig (behöver jag säga att det var mörkt?). Och precis när jag skulle tränga mig förbi ett trafikljus, så började den prata! Och jag blev så rädd att jag hoppade högt! Och OJ vad Gaby skrattade!! Och jag med för den delen!! Hahaha=) Vi gick där i godan ro och pratade, och för en sekund trodde jag det var en hund i närheten som började skälla! Snacka om att jag blev rädd! hahaha=) De har många tokiga saker för sig amerikanarna, men aldrig trodde jag att jag skulle råka ut för det här... :)

Nu ska jag sätta igång med strykningen innan barnen kommer hem...

Puss o kram//Carin

Splittrad dag

Idag jobbar jag 7-9am och sen 2.30-5.30pm. Nu är det rätt lugnt, frukosten är avklarad och alla har tagit sig till jobb och skola. Jag ska ställa mig och stryka kläder. Var det tänkt iaf. Men nu verkar det inte som om strykjärnet fungerar! :( Dumt! Nu vet jag inte vad jag ska göra, för kläderna måste ju bli strykta... :( Och det går inte fram några signaler när jag ringer till Mike heller... Suck...

Nä jag får väl sätta mig framför TVn och zappa lite istället, tills jag kommer på någon lösning...

Bye bye for now!

Puss o kram//Carin

Kvällspromenad i Piedmont och Montclair

Hittills har jag inte kunnat se något på TV här i Piedmont, för ljudet fungerar inte på TVn som jag har i rummet. Jag har iofs inte saknat TVn så jättemycket, det är mer vissa serier, så som Ugly Betty och Gossip Girl. Men idag så kom Camille in på mitt rum och sa att jag gärna fick titta på TVn som barnen har i lekrummet på tredje våningen. Så nu kan jag kolla på de här progammen om jag vill :) Det är bara det att handlingen har ju kommit mycket längre fram här i USA än i Sverige, så jag missar ju en del i mellan... Men det kanske man kan läsa sig till på Internet. Men snart så ska Camille och Mike åka och köpa en ny TV som jag kan ha i mitt rum.. Snällt va? :)

När jag satt uppe i lerummet och kollade på Ugly Betty, så kom Gaby och ringde på. (Det är en Au Pair från Bolivia, som känner familjen och som bara bor några hus ifrån oss). Klockan var då halv nio tror jag, och hon undrade om jag ville följa med på en promenad. Så vi gick upp till högsta punkten här i Piedmont, där vi hade en sån underbar utsikt över Oakland, Piedmont, Emeryville och San Francisco. Verkligen jättefint! Sen gick vi en runda så vi kom till det underbara lilla samhället Montclair village. Det var dock lite dimmigt över San Francisco (vad ovanligt..! eller inte..) så vi såg inte så långt som man kan se andra dagar.. Och vi såg heller inga stjärnor på himlen. Så jag kan ju bara föreställa mig hur vackert det är klara kvällar! :)

Nu ska jag släcka ner datorn och försöka sova. I morgon är en ny arbetsdag.

Puss och kram//Carin

Söta ungar

Nu har jag slutat för dagen. Bara en dag kvar till helg. Undrar vad som händer då :)

Idag var jag till Piedmont Park med Aidan hela förmiddagen. Vi hade jättekul. Han hade massa andra barn att leka med, och jag hade andra au pairer att prata med. Helt lyckat:) Och så fick jag ju lite motion oxå, när jag skjutsade han på hans cykel till och från parken, som tog vardera sträcka 45 minuter att gå:)

Tyvärr blev det ingen playdate på eftermiddagen för Connor. Så jag passade honom och Aidan hemma istället. Det var lite svårt.. För Aidan kan jag inte lämna ur sikte, för då vet man inte vad han hittar på. Och samtidigt ville ju Connor ha min uppmärksamhet när han höll på med sina experiment... Han tyckte att jag ägnade för mkt tid åt Aidan och ingen alls åt honom.. Vad ska man göra, då..? Måste försöka få nåt tillfälle att vara ensam med Connor oxå.. Förresten, vet ni vad han sa till mig i morse?? Nej, hur kan ni veta det... Det var hur gulligt som helst iaf! Först sken han upp med hela ansiktet när jag sa godmorgon till honom: Hiii Carin! Och sen när han fick syn på mig: Oh, you look more beautiful than a princess! Hahaha, visst blir man rörd :)

I morgon blir det först jobb, sen tror jag att jag ska gå på bio med Kirsten. Hoppas vi hittar nån bra film.

Puss o kram//Carin

Tidigt...

Nu är jag trött! Ja, jag vet att jag hade sovmorgon och en ledig dag i morgon, men jag vill ha sovmorgon igen...! Att gå upp Halv sju är alldeles för tidigt för mig..!

Jag hoppas att det blir en bra dag idag iaf, med playdater och annat...

Puss o kram//Carin

Playdates

I morgon blir det nog en lyckad dag tror jag. Fast först och främst är det ju frukosten.. Det är väl inte höjdpunkten på dagen, kan man säga...

På förmiddagen ska jag och Aidan träffa Kirsten och hennes tvååring i en park, så de får leka med varandra :) Hoppas att de går bra ihop! Det gick ju bra för Aidan förut att leka med andra barn, så...

Och på eftermiddagen, när de äldre barnen har kommit hem från skolan, ska jag och Connor träffa Nadine och hennes femåring och dennes två små hundar. Då ska vi gå på hundpromenad! Det gillar nog Connor! :)

Så två playdater på samma dag, det blir nog bra! :)

Puss o kram//Carin

Ps. Vad irriterande att
jag måste betala när folk ringer till min mobil. Upptäckte idag, att jag även måste betala för att motta sms! Irriterande USA! :(

Min lediga dag

Idag har jag sovit lääänge! Det behövde jag, för de andra dagarna måste jag gå upp vid sex... Så det var skönt med sovmorgon kan man säga! :)

När jag kände att jag inte kunde ligga kvar i sängen lägre (typ vid elva-tolv tiden) gick jag upp och duschade och tog en macka till frukost. Sedan satte jag mig på cykeln och styrde mot Sea View. Det är en granngata som heter så, och det finns grymt fina hus där!! Verkliga herrgårdar!! Och så står det tre, fyra bilar utanför varje hus... Vissa människor är verkligen rika... En del hus är klädda med slingrande buskar och rosor och andra blommor i alla möjliga färger! Det skulle du se, mor! =) Såå fint! Men jag vågade inte ta några kort, för på en skylt stod det: Piedmont is under surveillance. All suspicious activity is reported. :)

Efter det åkte jag in till San Francisco och gick runt där och kollade lite. Shoppade dock inget, utan efter en lång promenad upp och ner för backarna, satte jag mig i en park och läste lite och tittade på folk:)

Har varit en helt OK lung och skön dag..

Puss o kram//Carin

En bra dag

Idag var en väldigt lyckad dag måste jag säga.. Till skillnad från igår. Frukosten fungerade bra och de kom iväg i tid till skolan. Sedan var jag och tvååringen själva. Då packade vi varsin matsäck med smörgås, frukt och snacks (en typisk amerikans lunch) och så gick vi till parken. Eller rättare sagt, jag gick och skjutsade honom på en trehjuling med långt skaft. I den första parken träffade vi en annan tvååring och hennes barnvakt. Så då fick Aidan en lekkamrat:) Och även jag! hihi:)

Sedan bestämde vi oss för att gå till en annan park, så vi tog sällskap dit. Där fanns det gott om plats för barnen att springa och leka "Hide and seek", som är Aidans favoritlek. Han springer iväg och säger: "Hiding! Hiding!" och så ställer han sig bakom ett träd! Hur gulligt som helst! Så då är det jag som ska springa och leta efter honom! (Vilket inte är så svårt iofs, för han har lite svårt att vara tyst i gömstället, utan upprepar bara: "hiding! hiding"! hihi:)

När vi var i den parken kom det en tjej i min ålder tillsammans med hennes syskonbarn, två stycken, så då blev de fler som ville leka "hide and seek". Att vara ute med ett barn är faktiskt ett väldigt bra sätt att lära känna nya människor. Det är kul:)

Hon heter Christina och bor inte så långt härifrån. När jag berättade att jag var från Sverige sa hon att hon hade en kompis som är i Sverige just nu. Hon går på North Park University i Chicago, som har ett utbytte med SVF i Jönköping (den skolan jag gick bibelterminen på)! Så nu var hennes kompis på SVF! Vilket sammanträffande, hehe! Jag berättade även för henne att jag känner folk som gick just den utbytarlinjen, och var över till North Park University för typ 5 år sen! Världen är bra liten ibland...

Nu ska jag ta och äta lite mat, sen ska jag svara på lite mail...

Puss o kram//Carin

Måndag kväll...

Tja.. Om dagen inte börjar så bra, så kan det iaf sluta bra... Nu ska jag sova, och hoppas på att det blir en bra morgon i morgon... Sov gott! Eller god morgon rättare sagt...


Puss o kram//Carin

Shopping i San Francisco

Idag har jag umgåtts med en dansk au pair, Kirsten, hela dagen. Vi åkte in till San Francisco och shoppade, gick, fotade, såg mycket märkliga människor, shoppade lite till, åt mat, träffade en annan au pair, åkte spårvagn, åt fel håll, så vi kom väldigt långt från Bart-stationen, så vi fick gå, gå och gå, trots att det blev mörkare och fötterna gjorde ont och det blåste kallt. Kirsten träffade på andra danskar och jag träffade på andra svenskar. Som jag pratade engelska med, trots att de pratade svenska med mig! Pinsamt! Det är svårt att ställa om fort mellan två språk... :)

Jag fixade ett amerikanskt sim-kort idag, så nu kan jag äntligen ringa, och folk kan ringa mig :) Och det bästa av allt: det kostar bara 39 cent per minut att ringa sverige! Och bara 10 cent per minut att ta emot samtal (även från Sverige)! Så nu är det bara att ringa mig, hehe:) Maila mig, så får ni telefonnumret...

Nu ska jag lägga mig och sova. Börjar sju i morgon...

Puss o kram//Carin

Min första jordbävning!

och jag kände den inte ens...

I morse frågade Mike om jag kände jorbävningen som var igår klockan nio. Vilken jordbävning? undrade jag då. Det hade tydligen varit en så kraftig att saker hade ramlat ner från hyllorna. 4,5 tror jag att han sa att den var. Men jag hade varit i bilen med Martin och Agnes och vi hade inte märkt ett dugg... Konstigt...

Idag blev det ingen sovmogon för mig. Jag tog bussen hemifrån vid kvart över åtta, och sedan Bart in till Powel st i SF. Där mötte jag Martin och Agnes. Vi skulle åka till Muir Woods, vilket är en skog av väldigt stora Redwood träd. Bilturen dit var ungefär en timme, vilket inte är så långt från SF. Där såg vi många stora mäktiga träd! Dock finns de dem som är mycket, mycket större om man åker mer norrut. Åker man ca 8h norr om SF, så kommer man till en skog med de största Redwoodträden som finns. De har t o m gjort en bilväg rakt igenom ett träd!

Promenaden i Muir Woods tog ungefär två timmar. Det gick uppåt och uppåt och uppåt. Benen fick verkligen jobba. Och även fast det var skuggigt och kallt inne i skogen, så behövde vi aldrig använda de extra tröjorna som vi hade haft med, för vi blev väldigt svettiga. När vi kommit halvvägs gick det neråt och neråt och neråt, nu i form av trappor. Vi visste inte vad som var jobbigast att gå, för vi fick en väldig motion när vi gick uppåt, men när vi gick neråt så tog det istället väldigt mycket i knänen och fötterna, vilket inte var så skönt..

När vi sedan kom tillbaks till bilen så var vi badsugna allihop, så då åkte vi lite norr om naturreservatet och hamnade vid en helt otroligt fin sandstrand där vågorna var väldigt höga! Dock var vattnet väldigt kallt, men det vägdes upp av att det var så roligt att hoppa i vågorna, tyckte Martin och Agnes. Själv hade jag inte fått med mig några badkläder så jag låg på stranden och solade istället. Det var väldigt skönt, och jag somnade nästan.

Sen tog vi en annan väg tillbaks hem, som Martin hade sett ut på kartan. Sen fick han för sig att han var en rallyförare! För vägen var en sådan att den lockade verkligen till det, den var smal och slingrade sig upp och ner för bergen. Men det var en väldigt mysig väg och i mellanåt fick vi se väldigt fina vyer! Här ligger faktiskt Trollskogen i lä ;-)

            
Klicka på bilderna, så blir de större.

Så vill jag slutligen hälsa: Grattis Simon och Lissanna till att äntligen vara äkta makar! :)

Puss o kram//Carin

Turistning i San Francisco

Nu är det läggningsdags för mig, och det börjar bli morgon för er i Sverige..

Martin och Agnes har precis släppt av mig utanför mitt hus. Jag har varit med dem hela eftermiddagen och kvällen. Det var väldigt trevlig, det behövde jag! :)



De hade hyrt en väldigt snygg silvrig sportbil:) Vi åkte runt i San Fransisco och turistade lite. Det var första gången jag var där inne! Hur fint som helst! Ingen byggnad är den andra lik!


De här husen är tydligen de mest fotograferade i SF. Ja, visst är de fina, men jag förstår inte vad det är som är så speciellt med dem..?

Sedan så åkte vi på den här branta vägen, som går i sicksack  neråt, som de har planterat massa växter och buskar kring.



Sen åkte vi ut till Golden Gatebron! Hur häftigt som helst! Och vilken utsikt! :) Där satt vi ett bra tag och bara njöt:) Nu är det bara mor i familjen som inte har åkt på Golden Gatebron, hehe:)



Sen åkte vi in till Italian Town och åt på en restaurant. Mycket gott. Jag beställde Toasted Chicken Salad och vitlöksbröd. Till efterätt blev det chokladmousse! mmm! :)



Sen åkte vi tillbaks till Golden Gatebron, för martin ville se den i solnedgången. Dock kom vi för sent, för solen hade redan gått ner. Men däremot fick vi se när de tände lamporna där, och vi fick några riktigt snygga bilder där!



I morgon ska jag ta Bart in till SF där de hämtar upp mig, och så åker vi till Redwood-skogen (jag tror inte att den heter så, men det växer massa redwoodträd där iaf). Bilder av det får ni se senare!

Nu är det dags att sätta mobilen på väckning och gå och lägga sig!

Puss o kram//Carin

Första löning!

Känns hur gött som helst! Nu har man varit hos familjen i en vecka alltså. Kommer bli annorlunda att få löning varenda fredag, det tycker jag verkar mkt bättre än att få månadsvis! Man får ju lite mindre varje gång, men desto oftare, hehe!

Nu har jag redan gjort mina timmar idag. Jobbade 7-12. Frukosten gick helt ok idag. Men jag måste säga att det är lite svårt när man har lite olika syn på barnuppfostran. Det är sånt liv vid frukosten, och barnen är väldigt okoncentrerade, så det tar minst 40 minuter för dem att bli klar med frukosten, och ändå äter de inte upp allt. Kaotiska mornar kan jag säga... Mellan 9 och 12 lekte jag med tvååriga Aidan. Vi klädde ut oss till lejon, racerförare, vampyrer med mer! Och så lekte vi med bilar, byggde torn och sånt!

Halloween är verkligen stort här i USA, de har redan börjat förbereda för den. Det finns massa plastpumpor och utklädnningskläder i affärerna redan. Och barnen frågar mig: What are you gonna dress like for halloween? Haha! Jag har ingen aning! Men tror inte att jag slipper undan det iaf! :)

Nu ska jag gå ut och vänta på min bror! Ser så mkt fram emot att träffa honom!! :))))

Puss o kram//Carin

Dora och tvättning

Vad kul att läsa era hälsningar! Saknar er men har det bra här! Hoppas ni kan komma o hälsa på nån gång! :) Och far: alla säger att jag har dåligt lokalsinne.. Och kanske gör jag inget för att bevisa motsatsen heller.. Jag hoppas att ni får det kul på Simon och Lissannas bröllop på lördag!! Synd att varken jag eller martin kan vara med :(

Till er som är lite nya på det här med blogg: Ni skriver ert eget namn i rutan där det står "namn", samt er hälsning i den större rutan. E-mail eller internetadress är frivilligt att fylla i. (Namn är i och för sig och frivilligt, men det är ju alltid kul att veta vem som har skrivit).

Nu ska jag återgå till tvätten. Två-åriga Aidan har jag satt framför hans älskningsprogram "Dora" :) Vi har nyss varit ute i parken och grävt, åkt rutcherkana och kastat boll, så han behöver vila lite :)

Vi hörs snart!

Puss o kram//Carin


Älskade cykel

Om det är så här varmt i San Francisco-området, då vill jag inte veta hur varmt det är i LA! :-)

Fast iofs är det varmare i Piedmont än i själva San Francisco säger de.. Men en av orsakerna till att det känns så extremt varmt när man kliver utanför dörren är att de har full AC på i huset, så det är svalt och skönt. Jag gick t o m i mjukisbyxor och t-shirt i morse, men det skulle jag aldrig kunnat ha på mig utomhus! Där är det så kort kjol som möjligt och linne som gäller! (Även om jag aldrig har en kjol som är kortare än mina knän..)

Jag har precis kommit hem från en skön cykeltur till Montclair Village. Det är en söt liten by bara några kilometer härifrån. Där finns små söta cafféer och butiker längs gatan. Idag när jag var där kryllade det av ungdomar. Kan bero på att det var precis när skolan hade slutat.. Jag satte mig i en park (i skuggan!!), drack vatten och läste en bok. Det behövde jag efter cykelturen upp för backen :) I den parken samlades barnfamiljer vid klätterställningarna och fågeldammen, några ungdomar samlades vid ett av borden och dessutom var det ett par män som dansade med varsitt svärd. Det såg ganska komiskt ut faktiskt. Jag vet inte vad det var, något kung fu-aktigt :) De fäktades iaf inte med svärden...

Tyvärr hittade jag ingen grocery-store, där jag kan köpa mat. Jag tycker det är lite synd att det inte finns någon sådan i närheten.. Men däremot hittade jag en annan "all-shop" där man kan köpa allt från hårgrejer, till lite apoteksvaror, till leksaker, till godis och glass, till skol- och kontorsgrejer. Såna affärer gillar jag! :) Men det är alltid lika pinsamt när man ska betala kontant... "Is this ten cents?" blev jag tvungen att fråga kassörskan. Det står ju inte ten cents på de mynten, utan de kallas för dime.. Fråga mig inte varför.. Men hon himlade, tack och lov, inte med ögonen utan var vänligt hjälpsam. Måtte jag bara lära mig det här pengasystemet snart! Men vet ni vad, jag har skaffat ett amerikanskt konto=) Så nu kan jag betala med det oxå! (Jag kan ju iofs betala med det svenska oxå.. men det är ju en annan sak)

Nu har jag fyllt på vattenflaskan så nu ska jag nog ta en till cykeltur, denna gången mot barnens skola, så att jag lär mig hitta dit. Vad härligt att jag får låna Camilles cykel när jag vill!


Ser ni San Francisco där borta? :)


Cykelhjälm måste man ha på sig. Tror att det är lagtvång till och med...



Puss o kram//Carin

En bild säger mer än tusen ord


Här är vi, något förvirrade (och svettiga!!), på JFK i New York.


Här är mitt collegerum på universitetet NYIT på Long Island.


Här är jag och två andra svenska tjejer i matsalen. Vi är nog lika trötts
som vi ser ut, tror jag, efter en lång resdag ;-)


Första måltiden på amerikask mark.. Är ni förvånade? :-)


Första lektionen. Riktigt laddad :)


Maten på skolan var helt underbar! Det fanns flera sorters varmrätter att välja mellan,
flera olika sallader och frukter, och ni skulle ha sett deserterna!! Mmmm! :)
Vår lärare påpekade dock att vi inte skulle vänja oss, för det här var inte typiska
amerikanska måltider, hehe ;-)


TIll efterätt fanns det flera sorters kakor att välja mellan. Bitarna hade de redan skurit
upp till oss, och de var ju inte små direkt! :-)


En kväll kom det en polis och föreläste om amerikanska lagar och regler.
Han var helt underbar, en riktig komiker! Vi skrattade så vi grät! :D



Senare på kvällen smygtittade vi på en baseballmatch. Det var dock
lite förvirrnande när man inte förstod reglerna, så vi stannade inte
så länge.


Visst har de dukat upp fint för oss i matsalen? :-)


En dag fick vi som projekt att gestalta en maträtt som är typisk
för vårat land. Jag och Anna valde att göra ugnsbakad falukorv med
potatismos, serverat med sallad. Fint va? :)


Mmm chokladkakan var verkligen gudomlig! :-P


I ett annat projekt blev vi uppdelade i ålderskategorier. Här redovisar vi
åldrarna 5-6 år, deras utvecklingsnivå osv.


Nu var det dags för internationell sing-a-long. Alla från samma land skulle
samsas om en sång som är typisk för det landet. Vi var 25 svenskar (plus en norska
och en hollänska, som annars skulle vara själva) som gick upp på scenen och 
dansade och sjöng små grodorna!


Samma kväll ordnade mexikanarna en fest :-) Men det tog ett tag innan
det kom igång, så då lärde jag ut kortspelet "Bubblan" till de som ville. Här
är vi samlade, svenskar, venezuelare, tyskar, danskar osv. Så nu är det spritt över
världen, hehe!


Detta kan man kalla frukost!


På buss på väg till Manhattan!


Här spelades tydligen en scen från Men in Black in.


Times Sqare, here I come!


The Naked Cowboy. Fråga mig inte vad han gör där...


Bye bye campus...


Är det någon som kan förklara för mig varför marken ser ut så här, med
stora runda ringar? Det var hur många som helst!


Jag är nog lika trött och varm som jag ser ut tror jag... Här mellanlandar vi i Denver, innan
vi tar nästa flyg till Oakland.


Här är Kirsten (från Danmark). Vi var inbokade på samma flyg ända till Oakland,
så det var kul att inte behöva åka ensam! Hon skulle bo i Oakland, vilket
inte är så långt från Piedmont. :-)


Kolla vilken fin vy från planet! Massa berg! :)


Jag är kär!

Ja, jag älskar verkligen Kalifornien! Det är så underbart vackert här så ni har ingen aning! :)

Anledningen till att jag inte har uppdaterat min blogg på ett tag är att jag glömde adaptern som växlar mellan europeisk ström och amerikansk ström på flygplatsen i New York, så batteriet i datorn tog slut eftersom jag inte kunde ladda den. Men idag hittade jag nya, så nu är det fixat!

Det har hänt så mkt grejer här, men jag okar inte skriva så mkt, för det har varit en lång dag, är sent, och jag ska upp tidigt och göra min allra första arbetsdag i morgon.

På fredag kvällen kom jag fram och möttes av goa kramar! Det kändes så rätt på en gång, och inte alls främmande. Är inte det lite konstigt att jag inte alls var nervös inför mötet, eller orolig inför flytten? Eller är det så att jag fortfarande inte fattat att jag ska bo här ett helt år? Jo, jag tror faktiskt att jag har förstått det, men ändå tar jag det så lugnt. Det känns så naturligt på något vis. Kanske beror det på att jag en gång var på väg att flytta till New York mer permanent..

På lördagen vaknade jag redan klockan sex, pga jetlagen. Så jag låg kvar i sängen och läste och knappade på datorn ett bra tag innan familjen vaknade. Men sedan åt vi frukost till sammans (våfflor och pannkakor med sylt och sirap!). Sedan tog Camille med sig mig och barnen till hennes läkarmottagning, så att jag fick se efter barnen medan hon tog hand om några patienter. Det gjorde att jag fick lära känna dem lite och de fick lära känna mig. Det gick rätt bra. Men mitt jobb gick mest ut på att se efter minstingen när han sprang omkring och petade på allt som gick att peta på. De två större, skötte sig som tur var rätt bra själva. De visste vad det fick och inte fick göra. Efter det mötte vi upp Mike på en lokal pizzeria för lunch. Sedan gick vi och hyrde ett par barnfilmer som de skulle se på familjekvällen. Jag hade väl tänkt att vara med på den jag oxå, men när det väl blev dags, så var jag alldeles för trött för det, så jag gick och lade mig istället.

Söndagen var helt underbar! Då packade vi våra badkläder och satte oss i bilen för att åka till Napa (ca 1,5 timmar härifrån med bil). Där hade Camille och MIke's vänner en lägenhet som de hyrde på en golfklubb. Där ingick även tillgång till en pool. Lite rikemans varning måste jag säga:) Hur skönt som helst var det att sitta och sola eller bada i poolen med barnen! Det var säkert 30-35 grader varmt:) Samma kväll var jag barnvakt tillsammans med en annan kvinna för sammanlagt 8 barn, medan föräldrarna gick ut och åt och fick lite egen tid för sig själva.

Eftersom söndagen blev rätt sen så tog vi sovmorgon idag. På förmiddagen lekte jag lite med barnen ute på gräsmattan, och sedan följde jag med Camille och Connor till Walnut Creek. Connor skulle få ett par gymnastikskor, och jag ville passa på att shoppa. Camille berättade sedan för mig om hur bussarna och Bart (ett slags tåg) fungerade, så att jag kunde ta mig hem själv efteråt. När vi kom fram till Walnut Creek bjöd Camille mig på frozen yoghurt. Jag valde chokladsmak med jordnötstopping. Hur gott som helst! Men det smakade mer glass än yoghurt:)

Sen strosade jag omkring själv för att titta i affärerna där. Det slutade med att jag shoppade två kjolar och två par skor. Sen var det dags för mig att tänka på hemfärd, för jag visste ju inte hur lång tid det skulle ta. (Det tog ca 1,5h) Det var faktiskt inte så svårt ! :) Jag vet att min familj och släkt tror att jag har dåligt lokalsinne, men det har jag faktiskt inte! Jag kan säga att jag har svårt för att få eller ge vägbeskrivningar, utan jag måste se det framför mig (t ex på en karta) om jag ska klara av att hitta. Men när jag väl är på plats så har jag känsla för åt vilket håll jag ska gå för att komma rätt! Och jag gick inte fel en enda gång idag på vägen hem, fast det var ett helt nytt ställe för mig..

Kalifornien är hur vackert som helst med sina höga berg och djupa dalar, och alla fina husen! Jag bara gick omkring och njöt idag! Här kommer jag verkligen att trivas. Ni skulle bara se vilket område jag bor i. I Piedmont finns det hus som ser ut som riktiga slott eller herrgårdar! Det huset som jag bor i ser nästan ut som ett museum inuti.. Det går inte riktigt att beskriva...

Idag träffade jag för första gången en annan au pair i området. Hon heter Gaby och tar hand om tre barn som är vänner med "mina" barn. Hon var jättetrevlig, och jag hoppas att hon kan visa mig runt lite i området:)

Nu orkar jag inte skriva mer, jag somnar nästan vid tangentbordet....

Må så gott!

Puss o kram//Carin

RSS 2.0