Jag är kär!

Ja, jag älskar verkligen Kalifornien! Det är så underbart vackert här så ni har ingen aning! :)

Anledningen till att jag inte har uppdaterat min blogg på ett tag är att jag glömde adaptern som växlar mellan europeisk ström och amerikansk ström på flygplatsen i New York, så batteriet i datorn tog slut eftersom jag inte kunde ladda den. Men idag hittade jag nya, så nu är det fixat!

Det har hänt så mkt grejer här, men jag okar inte skriva så mkt, för det har varit en lång dag, är sent, och jag ska upp tidigt och göra min allra första arbetsdag i morgon.

På fredag kvällen kom jag fram och möttes av goa kramar! Det kändes så rätt på en gång, och inte alls främmande. Är inte det lite konstigt att jag inte alls var nervös inför mötet, eller orolig inför flytten? Eller är det så att jag fortfarande inte fattat att jag ska bo här ett helt år? Jo, jag tror faktiskt att jag har förstått det, men ändå tar jag det så lugnt. Det känns så naturligt på något vis. Kanske beror det på att jag en gång var på väg att flytta till New York mer permanent..

På lördagen vaknade jag redan klockan sex, pga jetlagen. Så jag låg kvar i sängen och läste och knappade på datorn ett bra tag innan familjen vaknade. Men sedan åt vi frukost till sammans (våfflor och pannkakor med sylt och sirap!). Sedan tog Camille med sig mig och barnen till hennes läkarmottagning, så att jag fick se efter barnen medan hon tog hand om några patienter. Det gjorde att jag fick lära känna dem lite och de fick lära känna mig. Det gick rätt bra. Men mitt jobb gick mest ut på att se efter minstingen när han sprang omkring och petade på allt som gick att peta på. De två större, skötte sig som tur var rätt bra själva. De visste vad det fick och inte fick göra. Efter det mötte vi upp Mike på en lokal pizzeria för lunch. Sedan gick vi och hyrde ett par barnfilmer som de skulle se på familjekvällen. Jag hade väl tänkt att vara med på den jag oxå, men när det väl blev dags, så var jag alldeles för trött för det, så jag gick och lade mig istället.

Söndagen var helt underbar! Då packade vi våra badkläder och satte oss i bilen för att åka till Napa (ca 1,5 timmar härifrån med bil). Där hade Camille och MIke's vänner en lägenhet som de hyrde på en golfklubb. Där ingick även tillgång till en pool. Lite rikemans varning måste jag säga:) Hur skönt som helst var det att sitta och sola eller bada i poolen med barnen! Det var säkert 30-35 grader varmt:) Samma kväll var jag barnvakt tillsammans med en annan kvinna för sammanlagt 8 barn, medan föräldrarna gick ut och åt och fick lite egen tid för sig själva.

Eftersom söndagen blev rätt sen så tog vi sovmorgon idag. På förmiddagen lekte jag lite med barnen ute på gräsmattan, och sedan följde jag med Camille och Connor till Walnut Creek. Connor skulle få ett par gymnastikskor, och jag ville passa på att shoppa. Camille berättade sedan för mig om hur bussarna och Bart (ett slags tåg) fungerade, så att jag kunde ta mig hem själv efteråt. När vi kom fram till Walnut Creek bjöd Camille mig på frozen yoghurt. Jag valde chokladsmak med jordnötstopping. Hur gott som helst! Men det smakade mer glass än yoghurt:)

Sen strosade jag omkring själv för att titta i affärerna där. Det slutade med att jag shoppade två kjolar och två par skor. Sen var det dags för mig att tänka på hemfärd, för jag visste ju inte hur lång tid det skulle ta. (Det tog ca 1,5h) Det var faktiskt inte så svårt ! :) Jag vet att min familj och släkt tror att jag har dåligt lokalsinne, men det har jag faktiskt inte! Jag kan säga att jag har svårt för att få eller ge vägbeskrivningar, utan jag måste se det framför mig (t ex på en karta) om jag ska klara av att hitta. Men när jag väl är på plats så har jag känsla för åt vilket håll jag ska gå för att komma rätt! Och jag gick inte fel en enda gång idag på vägen hem, fast det var ett helt nytt ställe för mig..

Kalifornien är hur vackert som helst med sina höga berg och djupa dalar, och alla fina husen! Jag bara gick omkring och njöt idag! Här kommer jag verkligen att trivas. Ni skulle bara se vilket område jag bor i. I Piedmont finns det hus som ser ut som riktiga slott eller herrgårdar! Det huset som jag bor i ser nästan ut som ett museum inuti.. Det går inte riktigt att beskriva...

Idag träffade jag för första gången en annan au pair i området. Hon heter Gaby och tar hand om tre barn som är vänner med "mina" barn. Hon var jättetrevlig, och jag hoppas att hon kan visa mig runt lite i området:)

Nu orkar jag inte skriva mer, jag somnar nästan vid tangentbordet....

Må så gott!

Puss o kram//Carin

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0