Onsdag
Onsdag morgon, halva veckan har snart gått, och onsdag betyder även lön! Härligt! =) Jag tycker det är gött att få lön en gång i veckan, istället som i Sverige en gång i månaden! Ikväll ska jag till Dublin, istället för spanska-lektionen, för Kirstens familj kommer dit och hon ville att jag skulle träffa dem. Det blir nog roligt. Det var grymt längesen jag såg henne nu, känns det som!
Att vara au pair är roligt nästan jämt.. Visst jag älskar att jobba med barn, det är ju det jag vill göra och det är det jag är utbildad till. Men det är inte det lättaste att bo hemma hos en annan familj, som inte är ens släkt och umgås med dem dag som natt. Jag vet inte om det beror på att jag är hela 26 år, och har redan bott hemifrån, för mig själv, i ett antal år innan jag kom hit, som gör att det känns svårt ibland. Ibland önskar jag att jag hade mitt eget ställe, och att jag bara kom hit när jag skulle jobba. Det skulle göra allt så mkt enklare... Som det är nu är jag beroende av dem vad det gäller både skjuts och mat. Huset vi bor i är så litet, så jag kan inte vara i köket samtidigt som dem, och det skulle kännas dumt om jag skulle ställa mig och göra mat till mig själv när de sitter och kollar på TV i samma rum, eller spelar spel vid köksbordet. Så ibland känns det ganska tungt faktiskt, jag behöver tid för mig själv oxå, men ibland får jag dåligt samvete för att jag nästan aldrig umgås med familjen när jag är ledig. Jag undrar om de tycker att jag drar mig undan, när jag går in på mitt rum efter att de kommit hem från jobbet, eller när jag går ut för att träffa vänner, och kommer hem sent. Visst, de är snälla och skjutsar mig för det mesta dit jag vill, men jag saknar mina vänner och min familj som känner mig utan och innan och som älskar mig för den jag är. Jag saknar att bara få vara jag. Därför är jag glad att få kunna skriva blogg och få kommunicera med er på det sättet, och det är väldigt roligt att så många läser vad jag skriver. Men ibland känns det som en envägs-kommunikation, och jag skulle önska att jag fick mer kommentarer och hälsningar från er, så jag fick höra hur ni har det oxå, och känna ert stöd. För jag ser att folk läser min blogg, men jag ser inte vilka som läser...
Nu ska jag gå och pyssla lite med barnen. De fick massa tidningar och sick-sack-saxar när mor och far var här, och de älskar att klippa ut bilder! =)
Puss o kram//Carin
Att vara au pair är roligt nästan jämt.. Visst jag älskar att jobba med barn, det är ju det jag vill göra och det är det jag är utbildad till. Men det är inte det lättaste att bo hemma hos en annan familj, som inte är ens släkt och umgås med dem dag som natt. Jag vet inte om det beror på att jag är hela 26 år, och har redan bott hemifrån, för mig själv, i ett antal år innan jag kom hit, som gör att det känns svårt ibland. Ibland önskar jag att jag hade mitt eget ställe, och att jag bara kom hit när jag skulle jobba. Det skulle göra allt så mkt enklare... Som det är nu är jag beroende av dem vad det gäller både skjuts och mat. Huset vi bor i är så litet, så jag kan inte vara i köket samtidigt som dem, och det skulle kännas dumt om jag skulle ställa mig och göra mat till mig själv när de sitter och kollar på TV i samma rum, eller spelar spel vid köksbordet. Så ibland känns det ganska tungt faktiskt, jag behöver tid för mig själv oxå, men ibland får jag dåligt samvete för att jag nästan aldrig umgås med familjen när jag är ledig. Jag undrar om de tycker att jag drar mig undan, när jag går in på mitt rum efter att de kommit hem från jobbet, eller när jag går ut för att träffa vänner, och kommer hem sent. Visst, de är snälla och skjutsar mig för det mesta dit jag vill, men jag saknar mina vänner och min familj som känner mig utan och innan och som älskar mig för den jag är. Jag saknar att bara få vara jag. Därför är jag glad att få kunna skriva blogg och få kommunicera med er på det sättet, och det är väldigt roligt att så många läser vad jag skriver. Men ibland känns det som en envägs-kommunikation, och jag skulle önska att jag fick mer kommentarer och hälsningar från er, så jag fick höra hur ni har det oxå, och känna ert stöd. För jag ser att folk läser min blogg, men jag ser inte vilka som läser...
Nu ska jag gå och pyssla lite med barnen. De fick massa tidningar och sick-sack-saxar när mor och far var här, och de älskar att klippa ut bilder! =)
Puss o kram//Carin
Kommentarer
Postat av: Klas
Du behöver inte va orolig, jag är med dig och jag tänker på dig massor. Jag hoppas att du klarar dig bra som au pair....:)
kram på dig
Klas
Postat av: Maria
Jag läser... =) Kanske inte super-frekvent, men lite då och då i alla fall. Är bara lite (mycket) dålig på att lämna kommentarer innan jag surfar vidare.
Trackback