Amerikaner vs. svenskar
Tidpunkt: 21.00
Väder: 9 grader, regnet öser ner
----
Nu har jag precis kommit hem från gymmet. Det är inte alls lika kul att gymma själv, Mai kunde inte följa med idag för hon måste plugga. Jag spenderade mestadels av min tid av 1,5 timmar på löpbandet och cykeln.
Idag så tänkte jag ägna mitt inlägg åt att skriva om USA och amerikanerna, så att ni, förhoppningsvis, förstår lite bättre hur det är här.
Jag har träffat helt otroligt skönt folk här. Det är väldigt lätt att lära känna nya människor, fast lättast är ju om man har en ingångspunkt från början. Min ingångspunkt är de andra au pairerna. Vi träffas ju som sagt en gång i veckan på Starbucks i Dublin. Starbucks är ett café som är väldigt populärt. Det finns överallt, och flera på samma ställe! Det kan t o m vara ett par stycken intill samma parkering. Jag förstår egentligen inte varför det är så populärt, för de har inte sånt stort sortiment, men de är väl kända för sitt kaffe tror jag, för det har de massa variationer på. Och sen har det väl blivit en innegrej... Men jag som inte dricker kaffe, har fått vanan att ta något som heter strawberry and cream. Hur ska man beskriva det..? Hm.. Som milkshake kanske? Fast med krossat is i och så vispad grädde på toppen. Fast nu för tiden brukar jag inte beställa något när jag går dit. Har kommit på att man faktiskt inte behöver det. Man kan bara sitta o njuta av sällskapet=) Och det är faktiskt väldigt många av oss som inte köper något på starbucks, vi lägger bara beslag på sofforna och sitter och umgås några timmar. Fast en del av oss har inte fått i oss någon middag innan vi kommer dit, så vi köper med från någon närbelägen restaurant och äter där inne i stället. Eller något som jag gjort ganska ofta; köper glass på Coldstone och tar med mig in :) Coldstone är oxå något som är väldigt populärt här. De har kulglass i olika smaker, både välkända och väldigt konstiga, som t ex pepparkaksdeg eller Cotton Candy. Och så kan man mixa in alla möjliga olika toppingar så som gummibjörnar, kakor, kit kat, jordgubbar, jordnötter... you name it... Jag ska nog filma från Coldston nån gång, så ni får se hur det ser ut, för det är svårt att beskriva :) Och det är verkligen ett ställe jag kommer saknar när jag kommer tillbaks till Sverige igen!
Men Starbucks var det ju jag pratade om... Det finns även trådlöst internet där och det är många som kommer dit och pluggar.
Från början var det ju bara vi au pairer som träffades på starbucks för att umgås efter jobbet. Men via en kyrka, så kom några au pairer i kontakt med några amerikaner, som de sedan bjöd in till Starbucks, och sedan dess är de kvar. Och dessa amerikaner har i sin tur bjudit dit sina kompisar, så vi har fått lära känna dem. Och tack vare Facebook (som alla har!) har vi addat varandra som vänner och hållit kontakten där och utbytt foton och så vidare. I Sverige kan det kännas ibland som att det tar månader innan man känner någon ny person så pass väl att man kan träffas utan den där tredje parten, men här i Kalifornien tar det ett par gånger. Högst! Sedan känns det inte alls konstigt att umgås utan mellanhanden. För de är så öppna och trevliga. Det är väldigt skönt :)
En annan sak som skiljer Sverige från USA är ju trafiken. Och det tänker jag inte gå in djupt på, för det gör mig bara så förbannad! Jag som är van att ta cykeln över allt, tycker det är jättetrist att det inte alls är gjort för cyklister eller fotgängare! Jag har skrivit om det förut, så nu släpper jag det.
Fast för att återgå till biltrafiken. Vägen som går mellan Livermore - Dublin - Oakland - San Francisco är fyrfilad i båda riktningarna, om inte mer på vissa ställen. Ändå är det ständig trafik där, och när det ser ut som vad vi i Sverige skulle kalla rusningstrafik, så är det bara som vanligt. När det är rusningstrafik är det bilar så långt man kan se! Alla åtta körfälten är fulla.
Dessutom har alla en varsin bil här. Även fast jag tycker att det verkar som att ungdomarna bor hemma hos föräldrarna mer än vad vi gör i Sverige, så har de även en bil. Jag kan ta ett exempel på en granne jag har. Hon bor med sin man i ett hus här på gatan och har tre barn. En dotter som är ett år yngre än mig som bor hemma. Trots att hon har ett jobb (tror jag iaf) och två tvillingsöner som är runt 21 år. Ena tvillingen är förlovad och bor hos sin fästmö (hos hennes föräldrar!) och den andre sonen bor hemma och pluggar och jobbar. Nu till bilarna: Mamman har en stor van, så hon får plats med alla dagbarnen, pappan har en flakbil (heter det så..?), dottern som bor hemma har en "vanlig" bil (jag och bilmärken, ni vet...), sonen som bor hemma har en flakbil, samt sonen som inte bor hemma har oxå en flakbil. Och alla de här bilarna ser väldigt rena och relativt nya ut. Det är inte några 6000 kronors bilar som man köpt på blocket...
När man kommer till USA slås man av hur stort allting är. Ni vet, man ska vara störst, bäst och vackrast. Bilarna ska vara stora eller uppseende-väckande. Köpcentrumen och affärerna är stora, med stora parkeringar utanför. Godis- och chipspåsarna är stora. Ja, det är nog massa mer saker oxå som jag glömt nu...
Sen den amerikanska latheten =) Som jag oxå har skrivit exempel på innan. Man tar bilen från dörr till dörr! (Jag glömmer ju aldrig när jag skulle gå från en restaurant till Safeway på andra sidan parkeringen och mitt sällskap säger: Are you walking there? Han hade tänkt ta bilen!) Därför känns det så jobbigt att komma på cykeln, för man blir så uttittad! Det känns som jag är den enda cyklisten i Livermore! Och sen har de drive thru för allt oxå, till och med banken!
Det finns flera affärer här som jag gillar oxå. De har olika namn, men innehåller ungefär samma saker: Target, Rite Aid, Wal Mart, m.m. Där inne kan man hitta mkt man behöver, tex; apotek, smink, mat, hår- och hudvård, godis, leksaker, skolmaterial, scrapbooking, kläder, köksprylar, musik, fotoframkallning med mer. Skönt att man inte behöver åka till massa olika ställen! (Om det inte är nåt speciellt man behöver förstås..)
Så, som ni kanske förstår, stämmer många av mina fördomar jag hade innan jag kom hit :) Men jag älskar verkligen det här stället, och önskar att det inte vore så svårt att få tillstånd att jobba här! Det är många saker som vi svenska au pairer skrattar åt, som amerikanerna gör, och ibland retas vi med dem oxå om det =) Men de har bra självdistans och skrattar med, eller säger bara: ja, det är så vi gör, det stämmer =) Vilket är väldigt kul.
Jag tror att det där var det mesta jag ville skriva om idag.. Men fråga gärna om ni undrar över något! Nu ska jag ta av mig mina svettiga gymkläder och hoppa in i duschen!
Puss o kram//Carin
Väder: 9 grader, regnet öser ner
----
Nu har jag precis kommit hem från gymmet. Det är inte alls lika kul att gymma själv, Mai kunde inte följa med idag för hon måste plugga. Jag spenderade mestadels av min tid av 1,5 timmar på löpbandet och cykeln.
Idag så tänkte jag ägna mitt inlägg åt att skriva om USA och amerikanerna, så att ni, förhoppningsvis, förstår lite bättre hur det är här.
Jag har träffat helt otroligt skönt folk här. Det är väldigt lätt att lära känna nya människor, fast lättast är ju om man har en ingångspunkt från början. Min ingångspunkt är de andra au pairerna. Vi träffas ju som sagt en gång i veckan på Starbucks i Dublin. Starbucks är ett café som är väldigt populärt. Det finns överallt, och flera på samma ställe! Det kan t o m vara ett par stycken intill samma parkering. Jag förstår egentligen inte varför det är så populärt, för de har inte sånt stort sortiment, men de är väl kända för sitt kaffe tror jag, för det har de massa variationer på. Och sen har det väl blivit en innegrej... Men jag som inte dricker kaffe, har fått vanan att ta något som heter strawberry and cream. Hur ska man beskriva det..? Hm.. Som milkshake kanske? Fast med krossat is i och så vispad grädde på toppen. Fast nu för tiden brukar jag inte beställa något när jag går dit. Har kommit på att man faktiskt inte behöver det. Man kan bara sitta o njuta av sällskapet=) Och det är faktiskt väldigt många av oss som inte köper något på starbucks, vi lägger bara beslag på sofforna och sitter och umgås några timmar. Fast en del av oss har inte fått i oss någon middag innan vi kommer dit, så vi köper med från någon närbelägen restaurant och äter där inne i stället. Eller något som jag gjort ganska ofta; köper glass på Coldstone och tar med mig in :) Coldstone är oxå något som är väldigt populärt här. De har kulglass i olika smaker, både välkända och väldigt konstiga, som t ex pepparkaksdeg eller Cotton Candy. Och så kan man mixa in alla möjliga olika toppingar så som gummibjörnar, kakor, kit kat, jordgubbar, jordnötter... you name it... Jag ska nog filma från Coldston nån gång, så ni får se hur det ser ut, för det är svårt att beskriva :) Och det är verkligen ett ställe jag kommer saknar när jag kommer tillbaks till Sverige igen!
Men Starbucks var det ju jag pratade om... Det finns även trådlöst internet där och det är många som kommer dit och pluggar.
Från början var det ju bara vi au pairer som träffades på starbucks för att umgås efter jobbet. Men via en kyrka, så kom några au pairer i kontakt med några amerikaner, som de sedan bjöd in till Starbucks, och sedan dess är de kvar. Och dessa amerikaner har i sin tur bjudit dit sina kompisar, så vi har fått lära känna dem. Och tack vare Facebook (som alla har!) har vi addat varandra som vänner och hållit kontakten där och utbytt foton och så vidare. I Sverige kan det kännas ibland som att det tar månader innan man känner någon ny person så pass väl att man kan träffas utan den där tredje parten, men här i Kalifornien tar det ett par gånger. Högst! Sedan känns det inte alls konstigt att umgås utan mellanhanden. För de är så öppna och trevliga. Det är väldigt skönt :)
En annan sak som skiljer Sverige från USA är ju trafiken. Och det tänker jag inte gå in djupt på, för det gör mig bara så förbannad! Jag som är van att ta cykeln över allt, tycker det är jättetrist att det inte alls är gjort för cyklister eller fotgängare! Jag har skrivit om det förut, så nu släpper jag det.
Fast för att återgå till biltrafiken. Vägen som går mellan Livermore - Dublin - Oakland - San Francisco är fyrfilad i båda riktningarna, om inte mer på vissa ställen. Ändå är det ständig trafik där, och när det ser ut som vad vi i Sverige skulle kalla rusningstrafik, så är det bara som vanligt. När det är rusningstrafik är det bilar så långt man kan se! Alla åtta körfälten är fulla.
Dessutom har alla en varsin bil här. Även fast jag tycker att det verkar som att ungdomarna bor hemma hos föräldrarna mer än vad vi gör i Sverige, så har de även en bil. Jag kan ta ett exempel på en granne jag har. Hon bor med sin man i ett hus här på gatan och har tre barn. En dotter som är ett år yngre än mig som bor hemma. Trots att hon har ett jobb (tror jag iaf) och två tvillingsöner som är runt 21 år. Ena tvillingen är förlovad och bor hos sin fästmö (hos hennes föräldrar!) och den andre sonen bor hemma och pluggar och jobbar. Nu till bilarna: Mamman har en stor van, så hon får plats med alla dagbarnen, pappan har en flakbil (heter det så..?), dottern som bor hemma har en "vanlig" bil (jag och bilmärken, ni vet...), sonen som bor hemma har en flakbil, samt sonen som inte bor hemma har oxå en flakbil. Och alla de här bilarna ser väldigt rena och relativt nya ut. Det är inte några 6000 kronors bilar som man köpt på blocket...
När man kommer till USA slås man av hur stort allting är. Ni vet, man ska vara störst, bäst och vackrast. Bilarna ska vara stora eller uppseende-väckande. Köpcentrumen och affärerna är stora, med stora parkeringar utanför. Godis- och chipspåsarna är stora. Ja, det är nog massa mer saker oxå som jag glömt nu...
Sen den amerikanska latheten =) Som jag oxå har skrivit exempel på innan. Man tar bilen från dörr till dörr! (Jag glömmer ju aldrig när jag skulle gå från en restaurant till Safeway på andra sidan parkeringen och mitt sällskap säger: Are you walking there? Han hade tänkt ta bilen!) Därför känns det så jobbigt att komma på cykeln, för man blir så uttittad! Det känns som jag är den enda cyklisten i Livermore! Och sen har de drive thru för allt oxå, till och med banken!
Det finns flera affärer här som jag gillar oxå. De har olika namn, men innehåller ungefär samma saker: Target, Rite Aid, Wal Mart, m.m. Där inne kan man hitta mkt man behöver, tex; apotek, smink, mat, hår- och hudvård, godis, leksaker, skolmaterial, scrapbooking, kläder, köksprylar, musik, fotoframkallning med mer. Skönt att man inte behöver åka till massa olika ställen! (Om det inte är nåt speciellt man behöver förstås..)
Så, som ni kanske förstår, stämmer många av mina fördomar jag hade innan jag kom hit :) Men jag älskar verkligen det här stället, och önskar att det inte vore så svårt att få tillstånd att jobba här! Det är många saker som vi svenska au pairer skrattar åt, som amerikanerna gör, och ibland retas vi med dem oxå om det =) Men de har bra självdistans och skrattar med, eller säger bara: ja, det är så vi gör, det stämmer =) Vilket är väldigt kul.
Jag tror att det där var det mesta jag ville skriva om idag.. Men fråga gärna om ni undrar över något! Nu ska jag ta av mig mina svettiga gymkläder och hoppa in i duschen!
Puss o kram//Carin
Kommentarer
Postat av: Klas
Heeej
Det var ett väldigt intressant inlägg du skrev idag i din blogg. Det är sjukt kul att läsa om hur du upplever USA och dess kultur. En sak som jag tycker är bra med USA, det är ju att allt är öppet mycket längre där mot Sverige, för tar man Falun elle någon liknande stad i Sverige, så är ju ALLT stängt efter kl 18, även caféer och liknande ställen.
kram
Trackback
